Det omtalade handelsavtalet CETA slöts på toppmötet mellan Kanada och EU i Bryssel den 30e oktober 2016. Donald Tusk samt Jean-Claude Juncker och Kanadas premiärminister Justin Trudeau närvarade för att skriva under det omfattande avtalet som går igenom efter det godkänts av både Europaparlamentet samt de nationella parlamenten inom EU. Det uttalade syftet med samarbetet är att skapa jobb och tillväxt och genom att förenkla handel till gemensam fördel för konsumenter och företag både inom EU och Kanada. Samverkan mellan både parter har goda framtidsutsikter. Inte minst för småföretagare. Kanada är nämligen en av EUs största exportmarknader.
Handelsavtalet var omstritt
Det rådde vissa stridigheter innan avtalet stod färdigt. Ett europeiskt medlemsland fördröjde förhandlingarna avsevärt genom att lägga en vetoröst. Detta motstånd rörde främst oro kring import av kött från Kanada behandlat med hormoner som inte vanligtvis förekommer inom EU. Även andra hälsorelaterade problem rörande djurskötsel såsom användning av antibiotika och köttmjöl i djurfoder uppmärksammades av den fransktalande federala regionen Vallonien i Belgien. Vissa hinder finns kvar innan avtalet går slutligen igenom, men ändå står ett handelsavtal klart mellan Kanada och EU. Då avtalet måste godkännas av samtliga EU-ländernas parlament kvarstår ännu det tuffa arbetet för EU-Kommissionen att stilla Europas oro.
Frihandelssatsningar är inte enkla att få igenom
När det gäller frihandelssatsningar skapas det ofta stora debatter och nyhetsrubriker. Ett pågående omtalat exempel är Transatlantic Trade Investment Partnership (TTIP) som representanter från USA och EU försöker klubba igenom. Precis som oro finns hos vissa EU-länder att en ökning av billigt kött från kanadensiska köttproducenter med lägre hälsostandard finns kring CETA så väcks det generellt sett många frågetecken och varningsflaggor hos en stor andel beslutsfattare kring TTIP. De problem som motståndare till TTIP framför är främst centrerade kring huruvida det föreslagna avtalet främst kommer att gynna multinationella företag inte minst på den amerikanska sidan. Ett acceptabelt avtal bör däremot gynna alla inblandade stater, företag och medborgare på både sidor Atlanten.
